Ny kunskap om kariesrisk hos barn

Kariesriskbedömningen av förskolebarn blir mer träffsäker när sociala faktorer vägs in. Det visar ny forskning av Ann Ingemansson Hultquist, tandläkare och doktorand i Folktandvården Östergötland.

Ann Ingemansson Hultquist disputerar i slutet av året med en avhandling som handlar om riskfaktorer i barns miljö, och hur de kan bidra till att tandvården bättre kan förutse risk för karies hos barnet.

När traditionella orala faktorer kombineras med miljömässiga och sociala faktorer, som till exempel socioekonomi och föräldrarnas utbildningsnivå, så visar Anns studier att förutsägbarheten i riskbedömningen blir signifikant större. Dessutom verkar påverkan vara större för det yngre barnet än för det äldre.

Komplext problem

På 90-talet jobbade Ann som tandläkare i Norrköping. Möten med riktigt små barn, mellan ett och två år, som redan hade mycket karies fick henne och kollegorna att reagera och starta ett projekt. Till att börja med testade de att utföra screening med hjälp av bakterieprov för att se om det kunde bidra till att identifiera barn i riskzonen.

— Men det var inte så enkelt. Karies hos små barn är ett komplext problem med många inverkande faktorer, säger Ann.

Minska skadeverkningar av karies

Syftet med Anns forskning är att barnen ska få vara och förbli friska. Som tandläkare möter Ann många barn som blivit tandvårdsrädda på grund av obehagliga behandlingar.

— Vi vet också att karies påverkar livskvalitet både för barnet och för föräldrarna. Dessutom tenderar karies på barn att fortsätta även i vuxenåldern, säger hon.